Jag har upptäkt att jag nog är ganska blåögd, medans vänner och släktingar säger att jag är stark. Sitter jag här och gråter inombords. Jag trodde värkligen inte att man kunde bli behandlad på detta sätt värkligen inte!
Men här sitter jag nu, kränkt och arg i väntan på att de ska få mitt brev och förhoppningsvis ringa och i alla fall be om ursäkt. Allting började måndagen den 11 då jag fick blödningar blev koplad till gyn på usö. Svaret jag fick denna gång kan jag gå med på helt klart, visst kunde det vara en helt normal blödning.
Men när jag fått det tre dagar efter varandra och jag ringer upp tredja kvällen för att kanske få reda på vad det kan vara och får svaret att man inte vet och man undrar om jag har trosskydd på mig och tycker att jag ska gå promenader utan hunden eftersom det är då jag blöder. För att sedan tala om för andra gången att det inte kan rädda fostret. och att de inte vill att jag ska komma in för läkaren har så mycket att göra i alla fall.
På Torsdagen när jag ringer igen på grund av att jag nu har kraftiga blödningar och väldigt ont talar man än en gång om att de inte gör något åt barnet och talar sedan om att jag ska ta två alvedon och gå och lägga mig. Sedan får jag ta hand om mitt döda foster själv i mitt eget hem. Som tur är har jag tack vare att jag ringde till min barnmoska efter det att jag på torsdags kvällen inte var nöjd med behandligen och hon tyckte att jag skulle ringa till lindesberg och höra vad de tyckte fått en gyntid på fredagen.
Och nu till råga på allt har de idioterna inte tagit bort mig i från datorn så att jag i går fick en kallelse till ultraljud. Och när jag ringer dit så säger man oj hopsan är du inte med barn längre och när jag talar om att jag sakt att jag har fått missfall jo det var inte meningen det är någon som har glömt att ta bort dig i från datorn.
Ska man värkligen behöva bli behandlad på detta viset? Är det värkligen möjligt att man ska vara så stark i dessa sammanhäng att man ska behöva leta fakta själv ta hand om sitt dödfödda barn och sedan få det slängt i ansiktet en gång till två veckor senare för att man missat att skriva upp det i datorn?
Enligt mig har man gjort ett väldigt grovt fel men jag kanske har fel jag vet inte.
Nu har sjukvården gjort det igen. Ska vi protestera ihop..
Själv har jag haft bröstcancer. Var på mammografi i oktober och gjorde detta inför återbesök till kirurgen.. så långt är det ok.. men så i november får jag kallelse till, just det, mammografi eftersom jag är över 40 år..
Rinde dem och i princip skällde ut dem.. då får jag till svar att de inte kan plocka ur mig ur datorn och att alla kallelser sker automatiskt till alla som är över 40 år…
Jisses säger jag bara…
Kram i massor Pys
ja ibland kan man då undra vad de håller på med. men tack vare att jag kämpade vidare och gav mig fan på att de inte skulle få behanda mig så här utan en stor grov sko i röven. satte jag mig ner och diktade ett arg tre. och idag på förmiddagen ringer chefen för kvinnokliniken och förklarar att hon minsan ska ta upp detta med de som har varit delaktiga och att hon tycker att det var illa att jag inte fick komma in under missfallet.
det lönar sig att vara envis ibland
kramisar eve
Å min stackars vän…Så sorgligt…Framför allt det sättet du blivit bemött….Men det är också en sak jag lärt mig genom åren…Man måste vara extremt stark för att orka med att vara sjuk i vården….
Önskar dig av hela mitt hjärta bättre lycka till nästa gång…VET att det kan gå så här…vi är många med liknande erfarenheter av missfall…Men vi är nog många som också vet att det blir bra till sist….
Massor av innerliga kramar till dig…
tack så mycket, kan som tur är meddela att det ar ordnat upp sig till det bästa även om jag just nu kämpar med att komma över själva missfallet då jag troligen har blockerat det på grund av att jag var tvungen att ta hand om det själv.
så nu väntar vi med spänning på att vi ska bli med barn igen och att han/hon vill stanna denna gång.
tycker att det är tråkigt att man ska både behöva vara sjuk och samtidigt vara så stark att man måse låss mot sjukvården för att överhuvudtaget få hjälp samtideigt som man hälst ska diagnotisera sig själv.